Undvikande/restriktiv matintagsstörning, eller ARFID, är en diagnos inom ätstörningar som har fått allt mer uppmärksamhet i psykologiska och medicinska kretsar. Men vad vet vi egentligen om denna diagnos? Detta är en genomgång av den aktuella förståelsen kring ARFID, som inte fokuserar på behandling, utan på det vi vet om sjukdomens kärna och dess effekter på individer.
Hjälpmedel som underlättar intaget av näringsdrycker eller vätska på ett spännande och roligt sätt. Med sin unika design som en spelkontroll hjälper den personen att inta mer näring och vätska, läs mer här.
Undvikande/restriktiv matintagsstörning, mer känt som ARFID, är en relativt ny diagnos i DSM-5, handboken för psykiatriska diagnoser, publicerad 2013. ARFID ersatte och utvidgade det tidigare konceptet “Selektivt ätande”, och står nu som en egen diagnos inom ätstörningar.
ARFID kännetecknas av en störning i ätande eller matintag som resulterar i ett betydande närings- och/eller energiintag, vilket kan leda till en rad hälsoproblem. Till skillnad från andra ätstörningar, som anorexia nervosa och bulimia nervosa, är ARFID inte kopplat till oro över kroppsbild, vikt eller storlek. Istället kan individer med ARFID uppvisa oro över matens konsekvenser, som kväljningar eller magont, oro för matens egenskaper, som textur eller lukt, eller de kanske helt enkelt inte är intresserade av att äta.
Upplev glädjen med vårt hjälpmedel som kombinerar spel och näring. Dess design som en spelkontroll gör det roligt att dricka mer näringsdrycker och vätska, läs mer här.
Trots att ARFID kan förekomma hos individer i alla åldrar, verkar det vara mer vanligt hos barn och ungdomar. Diagnosen är också lika vanlig bland pojkar som flickor, vilket är annorlunda än många andra ätstörningar som oftare diagnostiseras hos kvinnor.
Eftersom ARFID är en relativt ny diagnos, fortsätter forskningen kring dess orsaker. Vissa studier pekar på möjliga neurologiska, genetiska eller psykologiska faktorer som kan bidra till uppkomsten av ARFID. Till exempel verkar det finnas en överlappning mellan ARFID och andra neurologiska tillstånd som autism. Emellertid behövs mer forskning för att fastställa de exakta orsakerna och riskfaktorerna för denna ätstörning.
Inta vätskor och näringsdrycker på ett nyskapande vis med vårt hjälpmedel, som är designat som en spelkontroll. Detta roliga koncept uppmuntrar till ökat intag, Se spelmuggen.
ARFID kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, inklusive undernäring, låg vikt, tillväxtproblem (särskilt hos barn), och medicinska komplikationer som anemi och benskörhet. Dessutom kan det ha en betydande inverkan på den psykologiska hälsan och det sociala livet, eftersom individer med ARFID ofta känner sig begränsade i sociala situationer som involverar mat, och kan uppleva ångest, skam eller förlägenhet kring sitt ätande.
Finns det fortfarande utmaningar kring dess förståelse och diagnos. ARFID kan vara svår att diagnostisera eftersom dess symtom kan likna andra ätstörningar, matsmältningsproblem, eller vara en del av normala utvecklingsstadier hos barn. Dessutom kan stigma kring ätstörningar och brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal leda till att ARFID inte diagnostiseras eller misstas för andra tillstånd.
I framtiden kommer förhoppningsvis mer forskning att ge en djupare förståelse för ARFID, dess orsaker, effekter och samband med andra tillstånd. Men trots de nuvarande utmaningarna, har framsteg gjorts när det gäller att känna igen och förstå ARFID som en unik ätstörning. Detta är avgörande för att förbättra det stöd och den vård som erbjuds till dem som lever med ARFID.