Sond- och Gastrostomihantering: Val och Metoder (PEG/RIG/Knapp)

Val och Metoder

Sond- och gastrostomihantering erbjuder flera metoder för att tillgodose näringsbehov, inklusive PEG, RIG och Knapp. Denna guide förklarar när dessa metoder används och hur de anpassas för långvarig näringstillförsel. Upptäck hur du hanterar utrustning, administrerar sondmat och upprätthåller god munhygien. Med rätt kunskap och stöd kan sond- och gastrostomihantering bli en effektiv lösning för dina näringsbehov.

När det kommer till svårigheter med att svälja och att inte få tillräckligt med näring rekommenderas vanligtvis en nasogastrisk sond som ett förstahandsalternativ. En nasogastrisk sond är i huvudsak en slang som sätts in genom näsan och förs ned till magsäcken för att leverera näringslösning och vätska. Den används främst när problemet förväntas vara kortvarigt, såsom under eller efter strålbehandling eller efter en kirurgisk ingrepp.

För de situationer där svårigheterna med att äta förväntas vara mer långvariga eller permanenta kan en gastrostomi vara mer lämplig. En gastrostomi skapar en direkt passage till magsäcken genom bukväggen. Det finns olika typer av gastroskopier, med PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi) och RIG (röntgeninlagd gastrostomi) som de vanligaste metoderna. En PEG sätts in under en samtidig gastroskopi medan en RIG utförs under röntgenstyrning. Slangen för en gastrostomi är vanligtvis mellan 15 och 20 cm lång. Efter att ha använt en PEG eller RIG under en tid kan man välja att byta till en kortare typ av slang, kallad Knapp.

Genom antingen den nasogastriska sonden eller gastrostomin kan näringsbehoven tillgodoses för att främja välmående. För de som inte kan äta alls eller endast kan äta väldigt lite är det vanligt att ta sondmat tre till fyra gånger om dagen. Hastigheten för att ta en påse med 500 ml näringslösning kan variera beroende på personens tolerans, med en vanlig hastighet på 250 till 500 ml per timme för de flesta som använder sondmat hemma. Sondmaten kan administreras antingen genom gravitationsaggregat, där hastigheten regleras med en rullklämma, eller genom en pump med inställningsbar hastighet. Många patienter kan lära sig att själva koppla sondmaten och sköta om sin sond eller gastrostomi. För de som behöver hjälp kan hemsjukvården eller hemtjänsten vara till hands, särskilt för skötsel av gastrostomin. Nödvändig utrustning såsom sondmat, tillbehör och aggregat förskrivs vanligtvis från sjukhuset, ofta genom en dietist, och levereras till hemmet. Kostnaden för denna utrustning uppgår till cirka 1500 kr per månad (2020), förutsatt att sondmaten är det enda näringsintaget och ingen mat äts via munnen. Även om sondmaten är en effektiv lösning kan det ibland vara nödvändigt att justera hastighet, byta produkter eller anpassa mängden om patienten upplever obehag under intaget. Vanliga problem inkluderar magbesvär såsom diarré. Det är viktigt att övervaka vikten regelbundet, helst en gång i veckan, för att kunna anpassa mängden sondmat vid behov.

Viktigt att notera är att även om patienten inte äter eller dricker via munnen är det viktigt att upprätthålla god munhygien genom att borsta tänderna flera gånger om dagen.

Kom ihåg!

Att alltid rådgöra med en läkare eller en professionell vårdgivare. Vid frågor eller akuta situationer, kontakta din läkare, vårdcentral eller 1177.